Blev ju en liten tur för mig och ida(jag red en skitenvis ponny och hon en lite större ponny/liten häst som var jätte snäll) i en paddock - fanns bara två hästar att rida så ingen kunde rida med oss ut. Men thats life. Jag red i alla fall en liten, assöt, mega envis ponny. Och tro mig när jag säger att jag blev chockad över att det inte gick i räcer trav bara jag nudda lite för hårt med skänklarna, jag har arbetat ordenligt med mina ben. Gick i alla fall hyffsat bra på slutet när den envise ponnyn lyssnade på mig och arbetade utan att göra allt för att slippa, dock var det jättekul att galoppa tyckte hon ! hahah så söt och det gick jätte sakta :p ponnysar är inte riktigt min grej när det gäller farten, men saknar helt klart ponnytiden, man känner sig så säker bara för att det är en så kort bit till marken .. 

Det tråkiga däremot är att det var exakt två år sen(28 februari) som Unita bröt ena bakbenet om jag förstod allt rätt. Hon är helt friskförklarad och kan göra allt som "krävs" till och med hoppa och hon går hopplektioner en gång i veckan tror jag. bara bra att jag fick veta de där efter, jag hade aldrig vågat rida henne om jag fått veta de innan och speciellt inte galoppat .. uscha det är läskigt !

Men ponnysar kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta - jag vill börja rida en ponny igen ! tänk om jag vore lite kortare .. då hade jag kunnat haft skitkul .. även om det bara skulle vara skogen !

Unita ♥ fin liten påni !